Friesisch:
Näist sid (106) as üt en infäärings disertasjoon[N4] ma di teema

UNERSÄKINGE[N1] TU

REAKSJOONE[N2] FOON DEHÜDRO-ASKORBIINSÖR ÄN DI-KETO-GULON-SÖR

MA HEELP FOON KOMPJUUTER-UNERSTÜTSED INFRARÜÜDJ-SPEKTROSKOPII
(Tjüsch / Dütsk / Sjiisk / Tjiisk)

forläid[N21] döör Detlef Pagel üt Hermannstein / Landkreis Wetzlar, Tjüschlönj

Giessen 1992

wörd ouftiped än ouerseet än seet inönj dåt wråålwid neetwärk (World wide web) ma fründlik tustiming foon di ferfooter © 2022
... Entwurf; draft; ûntwerp ...
Alle rot- und grünfarbenen Wörter sind ungeprüft
All red and green colored words are unproofed
Bitte um Geduld! Die Fertigstellung kann ab September 2022 noch Wochen oder Monate dauern.
Der nicht-aktualisierte Dummy-Text ist mit (west)friesischen Wörtern [aus den Niederlanden] vorbelegt
106

5 Tuhuupefooting

Önj jüheer disertasjoon[N4] wörd jü oksidasjoon än reduksjoon foon  e[N22] Askorbiinsör / De-Hüdro-Askorbiinsör redoks-süsteem än uk jü alkaalisk hüdrolüsis[N11] foon De-Hüdro-Askorbiinsör (DHA) tu Di-Keto-Gulon-Sör (DKG) unersoocht. Ma heelp foon  e[N22] fååststald[N5] bånde parameetere, standard än kaliibasjoons spektre[034] üt di[N22] infrarüüdj meetinge önj H–O- än C=O-binjings-schaale[055] önjthüüljend[056] stofe[N9], süwälj[057] jü metood[058] for infrarüüdj-spektroskoopisk obserwasjoon[6] foon di[N22] reaksjoone än uk[057] jü interpretasjoon belaawed[059] en wääsentlik[060] stipe.

Önj dideere tuhuupehång[061] wörd di probleeme foon e[N22] keto-enool tautomeerie[063] studiired önj atsetüülatsetoon[064][062] än (iso-)Askorbiinsören[036]. Widere[0130] ham[065] wised, dåt[066] di wjarde[067] foon kwadroots[069]-rötj[068] foon e[N22] integraal[070] ekstinksjoons[071] baitål[072] foon moude[N16] foon e O=C-streeking[N23] wibrasjoon[N15]     dy 't[N22]     ma di[N22] feraneringe[075] yn it[N22] dipolmoment[N25] proportsjonåål[N24] san[N17], feraneret[074] jo ferlikentlik[N24] döör di[N22] substitusjoon[075] foon binjings-schaale[055] önjt näiberschap[076]. Dåt fenomeen[079] foon di hüdrasjoon foon Keto-schaale küd[080] infrarüüdj-spektroskoopisk ferfülid[081] wårde[039] önj en iinjfåch moleküül[N18] (butanaal). Bai di Dehüdro-Asorbiinsören önj liising[N14] as jü interpretasjoon nuch twäärdüüdi[082] aw grün foon[083] ünlike[084] efäkte[085] foon enoudere[087] influse[086]. Ouers[088] riseltiird[091] dütlike unerschiise[090] önj de[N22] gebiit[0116] foon H–O- än O=C-streeking[N23] wibrasjoon[N15] twasche[089] kristalinsk bis-DHA än di hüdratisiirt form foon DHA. Suner twiwel as di deuterasjoon foon de[N22] HO-schaale luked[0122] bai bis-DHA. For't[N22] prosäs[095] foon fersiiping foon de[N22] DHA wörd funksjonååle[093] ferhüülje[094] foon temperatuur än pH ma önj aktiwiirings-energii foon 79.3 kJ / mol fååststald[N5]. Ma heelp foon de[N22] eläktroonisk[096] ferårbaitung[097] foon e[N22] doote[098] (EFD / EDP) köön[099] bit tu trii[0100] infrarüüdj standard spektre[034], nämlik foon DHA, DKG, än en ouder reduktoon(s)-glike stof[N9], schåås [0101] wårde foon D2O[0105] liisinge[N14]. Di pKs wjart[067] foon e[N22] siipemååging-produkt[0102] (DKG), unersoocht döör pH-titrasjoon än (döör) infrarüüdj spektroskopii, stamt oueriinj ma bekånde pKs-wjarde[067] foon oksokarboksiilsören (oksokarboonsören). Jü önjtwikling[0103] foon CO2[N7] önj spektre[034] foon pjarsling(e)[0104] koon tubääg ferfülit wårde aw 't[N22] DKG, wat as dekarboksiliirend[0106]. Likewäl[0107] as DKG nuch teemlik[0108] stabiil[0109] önj huug[0110] kunsäntrasjoone[0111] önj liising[N14] bai 37 °C. Di DKG ütenouderfål[0112] reaksjoone[N2] wörd kwalitatiiw[0113] unersoocht, tu önjfång[0114] ma DKG-resärw[N13]-liisinge[N14] än uk önj e[N22] neutraal[0115] än baasisk[N3] pH-berik[0116], büte ma 't[N22] infrarüüdj-spektroskopii, nuch ma yü spektrofootometrii , yü fluorestsens än uk ma 't[N22] eläktro-paramagneetisk resonans[0117] (EPR) spektroskopii. Di rubin-rüüdj uner influse[0118] foon luft[0119] ai stääwi[0120] stof[N9], ham önjtwikled[0121] bai huug pH wjarde[067] üt süwälj[057] DHA än uk DKG, koon önj tuhuupehång broocht wårde ma fri radikaale prosäse. Et[0123] wörd fünen en EPR signool[0124], wat haanewiset aw R–O ● radikaale.

Et as problemaatisch dåt di reduksjoon än oksidasjoon wårde inwirked[0125] döör aistääwitääte[0126] foon DHA än DKG. [N12], glikmolar[0127] NADH-kunsäntrasjoone[0111] fermanere[0128] di DHA blots[0129] aifulstandi[0131] önj di[N22] füsioloogisch pH-berik[0116] aw grün foon[083] 't[N22] ekstra[0130] DHA-fersiiping. Dåt likels[0132] as gülti bai reduksjoone döör H–S-schaalåchti[0133] stofe[N9], for di[N22] en schinboor[0134] reaksjoons-ordning[0135], tu ferliken[N10] ma di DHA-fersiiping, wörd fünen. Ouers[088], en ouergungs-tustånd[N8], huk(en)[0136] en acht reduksjoons-reaksjoon foon DHA fülit, wårt eefterwised infrarüüdj-spektroskoopisk bai reaksjoone döör H–S-schaale. Dütlik infrarüüdj-spektroskoopiske ferschääle[0137] wörd fünen bai oksidasjoons-reaksjoone twasche[089] deriwoote, huk[0136] san[0140] ai tu dooge[N20][0137] unti[0138] tu dooge[N20] [0137] for C(6)–O–C(3)-räng-formasjoon[0139].

Nota:
NordFrasche uurde foon ferlikentlik bedjüsing:
NordFriiske uurde ma diseelwie bedjüsing:
Nordfriesische Wörter mit gleicher Bedeutung (Synonyme):
 00)  ab hier abwärts auch mit schwarzem Text ungeprüft / fehlerhaft
 01)  nord (dts.)
Noor
noord
nord
Nuurd
nuurd
 02)  friesisch[er,e,es;e] (dts.)
frasch[?,?,?;?]
fräisch[?,?,?;?]
freesch[?,?,?;?]
freesk[?,?,?;?]
fresk[?,?,?;?]
friisk[?,?,?;?]
 03)  vergleichbar[er,e,es;e] (dts.)
ferlikentlik[?,?,?;?]
 04)  der, die, das [best.Artikel] (dts.)
di [♂, ♀ Sg.; wie im Eng. "the"]
dit [⚲ Sg.]
di [♂,♀, ⚲ Pl.]
 05)  derselbe [♂; msk.] (dts.):
diseelwie
 dieselbe [♀; fem.] (dts.):
 jüseelew
 jüseelwi
 daseelwe
 daseelwie
  dasselbe [⚲; neut.] (dts.):
  dåtseelew
  dåtseelwie
  iinjs
 06)  mit (dts.):
ma
 07)  von (dts.):
foon
faan
 08)  Wort [Sg.]; Wörter [Pl.] (dts.):
uurd [Sg.]; uurde [Pl.] [⚲]
 09)  Schlüssel (dts.)
koie [♂]
 010)  vielen [Sg.]; viel[-,-,-;e] (dts.)
foole [Sg.] foole [Pl.]
 011)  Dank (dts.)
tunk [♂]
 012)  für (dts.)
for
 013)  dein(en) [statt höflich: Ihr(en)] (dts.)
dan [♂Sg.], din [♀Sg.; ⚲Sg.]; din [Pl.]
 014)  Besuch (dts.)
besäk [♂]
 015)  (Buch)Seite [Sg.] (dts.)
sid [♀]
kånt [♀] (jedoch siehe [069])
eege [♂ ??]
 016)  nachfolgend[er,e,es;e] (dts.)
eefterfülien
näist
lääser
lääder
 017)  Hilfsverb:
sein [Verb] (dts.); ist [3p.Sg.]; sind [3p.Pl.] (dts.)
wees [Hilfsverb]; as [3p.Sg.]; wårde [3p.Pl.=?= falsch!!]
siehe: "0140" (unfertig; später mehr)
 018)  aus [Präp. f.Herkunft] (dts.)
üt
foon
 019)  ein[-,e,-;ige] [unbest.Artikel] (dts.)
en
ån [♀]
iin [♀,⚲]
iinj [♀,⚲]
 020)  inaugural- (dts.)
Einführungs- [GEN.] (dts.)
infäärings(-) [♀ GEN.]
 Antritts- [GEN.] (dts.)
 önjtrees(-) [♂ NOM?+GEN.]
  Eröffnungs- (dts.)
  eröffnen [Verb] (dts.)
  äämmååge [wfw: "ääm" = offen (/geöffnet) + "mååge" = machen]
 021)  Thema (dts.)
teema [⚲]
teeme [⚲]
 Titel (dts.)
 tiitel [♂]
 tiitle [♂]
 022)  dies[er,e,es;e] (dts.)
diheere [♂Sg.]
dideere [♂Sg.]
jüheer [♀Sg.]
jüdeer [♀Sg.]
dåtheer [⚲Sg.]
dåtdeer [⚲Sg.]
daheere [Pl.]
dadeere [Pl.]
 023)  Teil [♂, ⚲ Sg.] (dts.)
diilj [⚲]
diile [⚲]
stuk [⚲]
stööge [⚲]
stöögne [⚲]
pårt [⚲]
pårte [⚲]
 024)  Rahmen (dts.)
rååme
 025)  Satz (dts.)
Set (dts.)
sats [♂]
 026)  Säure [Sg.] (dts.)
sör [⚲Sg., chem.]
sörhäid [♀Sg.]
Säuren [Pl.] (dts.)
sören [⚲Pl., chem.]
sörhäid...? [♀Pl.]
 027)  Hilfe (dts.)
heelp [♀]
 028)  Computer (dts.)
Komputer (dts.)
Rechner (dts.)
kompjuuter [♂]
 029)  unterstützt[er,e,es] (dts.)
unerstütsed
stiped
 Unterstützung
 Stütze
 stipe
 hüülj
 030)  rot (dts.)
rüüdj
ruad
 infrarot (dts.)
 infraruad
 infrarüüdj
 031)  di- (lat.)
di-
 zweifach (dts.)
 doppelt
 dööwelt
  zweimal (dts.)
  tou tooche
   zweierlei (dts.)
   twaie
 032)  a- (lat.)
anti (lat.)
gegen (dts.)
iinj
 033)  hydro- (lat.)
Wasserstoff (dts.)
weederstof ; (siehe [N9])
 hydrogenium (lat.)
 hüdrogeen
 weedermaager
 034)  Spektrum [Sg.] (lat.)
Spektrum
 Spektren [Pl.] (lat.)
 Spektre
 035)  Spektroskop (dts.)
Spektroskoop
 Spektroskopie (dts.)
 Spektroskopii
 Spektroskoopii
  spektroskopisch
  spektroskoopisk
 036)  Askorbinsäure (dts.)
Askorbiinsör[026]
Askorbiinsüren
 Anti-Skorbut-Säure
 Jin-skorbük-sür(en)
 037)  ab (dts.)
ouf
 038)  tippen (dts.)
tipe
 getippt (dts.)
 tiped [Part.Perf.]
 039)  werden (dts.)
wårde [unregelmäßiges Verb]
 wird (dts.)
 wårt [3p.Sg.Präs.]
  wurde (dts.)
  wörd [3p.Sg.Prät.]
   geworden (dts.)
   wörden [3p.Sg.Prät.]
 040)  setzen (dts.)
seete
 gesetzt (dts.)
 seet [Part.Perf.]
 041)  hinein (dts.)
in [Richtung]
inönj
injönj
 in [Ort]
önj
uun
 042)  weltweit (dts.)
überall auf der Welt (dts.)
oueråål aw e wråål [Adv.]
 weltweit[er,e,es] (dts.)
 wråålwid [Adj.]
 weltwidj
 043)  Netzwerk (dts.)
Netz (dts.)
neetwärk
neet
näät
 044)  freundlich[er,e,es] (dts.)
fründlik
blees
wanlik
 045)  dieser [♂Sg.]
diheere [♂Sg.]
 diese [♀Sg.]
  jüheer [♀Sg.]
  dieses [⚲Sg.]
  dåtheer [⚲Sg.]
   diese [Pl.]
   daheere [Pl.]
 046)  Reduktion(en) [=Sg.(Pl.)] (dts.)
reduksjoon [♀Sg.]
 reduksjoone [♀Pl.]
 047)  Oxidation (dts.)
oksidasjoon [♀Sg.]
 oksidasjoone [♀Pl.]
 048)  Temperatur (dts.)
temperatuur
tämpratur
 049)  Hydrolyse (dts.)
hüdrolüsis
hüdrolüüsis
hydrolysis
 050)  untersuchen (dts.)
unersäke
auf den Grund gehen (dts.)
aw e grün gunge
 untersucht[er,e,es] (dts.)
 unersoocht
 unerseecht
 051)  Bande [Sg.] (dts.)
Banden [Pl.] (dts.)
bånd [Sg.]
bånde [Pl.]
floose [Sg.,Pl.]
 052)  Parameter [Sg.+Pl.] (dts.)
parameeter [Sg.]
parameetere [Pl.]
parameetre [Pl.??]
 053)  (die) Messung [Sg.] (dts.)
(die) Messungen [Pl.] (dts.)
meeting [Sg.]
meetinge [Pl.??]
 (das) Messen [nur Sg.; Verbalnomen]
 Meeden [Sg.(nur?); PL.??]
  messen [Verb] (dts.)
  mätje [Inf.]
  meet [3p.Sg.Präs.]
   meet [3p.Sg.Prät.]
    meet [Part.Perf.]
 054)  Bindung [Sg.] (dts.)
binjing
 055)  Gruppe [Sg.] (dts.)
Gruppen [Pl.] (dts.)
floose [Sg.; Pl.]
 Kreis / Gruppe [Sg.] (dts.)
 Kreise [Pl.] (dts.)
 kris [Sg.]
 krise [Pl.]
  Typ / Gruppe [Sg.] (dts.)
  joord [Sg.]
   Schale / Hülle / Gruppe [Sg.]
   shell (eng.)
   Shell Oil Company [= Name v. Mineralölkonzern]
   schaal [⚲Sg.]
   schaale [⚲Pl.]
   schal [⚲Sg.]
   schale [⚲Pl.]
   skööl [Sg.]
   sköölen [Pl.]
z.B.:
 årbesflosse
 årbeskris
  blödjoord
 arbejdsgruppe (dan.)
  blodtype (dan.)
   Abelsk skööl [Sg.]
   Abel'sche Gruppe [Sg.]
   Hoodskööl [Sg.]
   Hauptschale [Sg.] (im Periodensystem)
   Onersköölen [Pl.]
   Untergattungen [Pl.] (bei der Pflanzensystematik)
   hydroxysköölen [Pl.]
   Hydroxygruppen [Pl.] (bei chem.Verbindung)
 056)  enthalten (dts.)
önjthüülje
enthaltend[er,e,es] (dts.)
önjthüüljen
önjthüüljend
 057)  sowohl ... als auch ... (dts.)
süwälj ... än uk ...
 beide ... und ... (dts.)
 both ... and ... (eng.)
 biise ... än ...
 058)  Methode [Sg.] (dts.)
metood [Sg.]
 Methoden [Pl.] (dts.)
 metoode [Pl.]
  Methodik [Sg.] (dts.)
  ... ??
 059)  erleben (dts.)
belaawe
 erlebte (dts.)
 belaawed
 060)  wesentlich[er,e,es]
wääsentlik
 061)  in diesem Zusammenhang
in diesem Kontext
önj di tuhuupehång
önj dideere tuhuupehång
 062)  Aceton (dts.)
Azeton (dts.)
atsetoon
 063)  Tautomerie [Sg.] (dts.)
Tautomerien [Pl.] (dts.)
tautomeerie [♀Sg.,Pl.]
 064)  Acetyl
atsetüül
 065)  sich [Reflexivpronomen] (dts.)
nordfriesische Besonderheit: genus-abhängig wie ein Possessivpronomen:
ham [♂Sg.,⚲Sg.]
har [♀Sg.]
jam [Pl.]
 066)  dass [] (dts.)
dåt
 067)  Wert(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
wjart [Sg.]
wjarde [Pl.]
 068)  Wurzel [Sg.] (dts.)
Wurzeln [Pl.] (dts.)
rötj [♀Sg.]
rötje [♀Pl.]
 069)  Quadrat [Sg.] (dts.)
(regelmäßiges) Viereck [Sg.] (dts.)
kwadroot [⚲Sg.]
fiirkånt [⚲Sg.] (jedoch siehe [015])
Quadrate [Pl.] (dts.)
kwadroote [⚲Pl.]
fiirkånte [⚲Pl.]
 070)  integral[er,e,es] (dts.)
integraal
 Integral [Sg.] (dts.)
 integraal [⚲Sg.]
 071)  Extinktion (dts.)
Auslöschung (dts.)
ekstinksjoon [♀Sg.]
 072)  Koeffizient (dts.)
Beizahl (dts.)
baitål [♀Sg.]
 073)  Form [Sg.] (dts.)
Formen [Pl.] (dts.)
form [♀Sg.]
forme [♀Pl.]
kirew [??]
 074)  (ver)ändern (dts.)
feranere [= Inf.]
 sich verändern (dts.)
 [mi [1p.Sg.];di [2p.Sg.];ham [3p.Sg.];üs [1p.Pl.];jam [2p.Pl.];jo [3p.Pl.]] feranere [= Inf.]
  sie verändern sich (dts.)
  jo feranere jo Präs.3p.Pl.
   sie veränderten sich (dts.)
   jo feraneret jo [Prät.3p.Pl.]
 075)  Wechsel (dts.)
Waksel
wäksel
Veränderung (dts.)
feranering
Substitution (dts.)
substitusjoon
substitutsjoon
 076)  benachbart[er,e,es] (dts.)
in Nachbarschaft (dts.)
önjt näiberschap
 077)  hydrolytisch[er,e,es] (dts.)
hüdrolüütisch
 078)  Hydration (dts.)
hüdrasjoon
 079)  Phänomen (dts.)
fenomeen
 080)  können (dts.)
kön
 [ich; er,sie,es; wir,ihr,sie] konnte (dts.)
 küd
 081)  verfolgen (dts.)
ferfülie
verfolgt[er,e,es] (dts.)
ferfülid
 082)  zweideutig (dts.)
twidüüdi
doppeldeutig (dts.)
twäärdüüdi
mehrdeutig (dts.)
mördüüdi
 083)  aufgrund von (dts.)
aw grün foon
wegen (dts.)
ouer
wegen, um (dts.)
am
wegen, für (dts.)
for
 084)  verschieden[(er,e,es);e] (dts.)
ünlik[e]
unterschiedlich[(er,e,es);e]
ferschili[e]
apårti[e]
 085)  Effekt(e) [=Sg.(Pl.)] (dts.)
efäkt(e) [=Sg.(Pl.)]
 086)  (der) Einfluss [Sg.]; (die) Einflüsse [Pl.] (dts.)
(di) influs [Sg.];(di) influse [Pl.]
(die) Einwirkung [Sg.]; Einwirkungen [Pl.] (dts.)
(jü) inwirking [Sg.];(jü) inwirkinge [Pl.]
 087)  gegenseitig[(er,e,es);e] (dts.)
enouder(e) [=Sg.(Pl.)]
 088)  jedoch (dts.)
duch
mån
ouers
 089)  zwischen (dts.)
twasche
 im Sinne von "innerhalb", "mitten unter": (dts.)
 made
 090)  Unterschied(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
ferschääl(e)
unerschiis(e)
 091)  ergaben sich (dts.)
resultierten (dts.)
riseltiird
kamen dabei heraus (dts.)
köm deerbai rüt
 092)  eindeutig (dts.)
iindüüdi
 außer Zweifel [adverbialer Gebrauch im Nordfries.]:
 suner twiwel
undoppeldeutig
üntwäärdüüdi
ai twäärdüüdi
unzweideutig
üntwidüüdi
ai twidüüdi
unmehrdeutig (dts.)
ünmördüüdi
ai mördüüdi
 093)  Funktion (dts.)
funksoon
funktsoon
 funktional[er,e,es] [Adj.] (dts.)
 funksjonåål
 094)  Beziehung(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
ferhüülj(e)
 095)  Prozess(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
prosäs(e)
 096)  elektronisch[er,e,es] (dts.)
eläktroonisk
elektroonisk
 097)  Verarbeitung (dts.)
ferårbaitung
 098)  Daten [Pl.] (dts.)
doote
 099)  können [Verb] (dts.)
koone [Inf.]
küden [Inf.,Insel Föhr-Dialekt "Fering"]
kann [1p.+3p.Sg.Präs.] (dts.)
koon [1p.+3p.Sg.Präs.]
kön [1p.+3p.Sg.Präs., "Fering"]
kannst [2p.Sg.Präs.] (dts.)
koost [2p.Sg.Präs.]
könst [2p.Sg.Präs., "Fering"]
können [1p.+3p.Pl.Präs.] (dts.)
könnt [2p.Pl.Präs.] (dts.)
koon [1p.+3p.Sg.Präs.]
kön [1p.+2p.+3p.Pl.Präs., "Fering"]
 konnte [1p.+3p.Sg.Prät.] (dts.)
 küd [1p.+3p.Sg.Prät., "Fering"]
 köö [1p.+3p.Sg.Prät. oder Druckfehler]
 köön [1p.+3p.Sg.Prät. oder Druckfehler]
 konntest [2p.Sg.Prät.] (dts.)
 küdst [2p.Sg.Prät., "Fering"]
 kööst [2p.Sg.Prät. ??]
 konnten [1p.+3p.Pl.Prät.] (dts.)
 konntet [2p.Pl.Prät.] (dts.)
 köön [1p.+2p.+3p.Pl.Prät.]
 küd [1p.+2p.+3p.Pl.Prät., "Fering"]
  gekonnt (haben) [Part.Perf.] (dts.)
  kööt [Part.Perf.]
  küden (haa) [Part.Perf., "Fering"]
 0100)  drei (dts.)
tra [♂]
trii [♀,⚲]
 0101)  trennen (dts.)
separieren (dts.)
scheiden (dts.)
schiise [Inf.]
 getrennt (werden) [Part.Perf.] (dts.)
 separiert (werden) [Part.Perf.] (dts.)
 geschieden (werden) [Part.Perf.] (dts.)
 schåås (wårde)
 0102)  (die) Verseifung (dts.)
(jü) siipemååging
(das) Seifemachen (dts.)
(dåt) siipmåågen
(dåt) siipemåågen
 0103)  Entwicklung(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
önjtwikling(e)
ütwikling(e)
Evolution (dts.)
ewolusjoon
ewolutsjoon
[doppel-Eintrag?? siehe "0121"]:
 0104)  Pressling(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
pjarsling(e)
Tablette(n) [Sg.(Pl.)] (dts.)
tablät(e)
 0105)  Wasser (dts.)
leichtes Wasser (dts.)
weeder
Diwasserstoffmonoxid (dts.)
Diweederstoofmonoksiid
 schweres Wasser (dts.)
 Dideuteriummonoxid (dts.)
 D2O
 ...weeder (??)
... (??)
 0106)  Verlaufsform, Partizip Präsens:
dekarboxilierend[er,e,es] DKG (dts.)
DKG, welche dekarboxilierend ist (dts.)
DKG, wat as dekarboksiliirend
DKG, welche am dekarboxilieren ist (dts.)
DKG, wat as ... dekarboksiliire
 DKG, welche (gerade) in der Dekarboxilierung ist (dts.; analog zu "in der Mauser sein"; nach Dialekt d.Insel Föhr)
 DKG, wat as önj 't[N22] [Verbalnomen =^= fering.Infinitiv II] dekarboksiliiring (??)
  DKG, welche (gerade) "liegt, sitzt, steht, hängt, herumläuft, schickt sich (an)" [= Positionsverb] + "zur / zum (/zu)" + Dekarboxilieren [fering.Infinitiv II]
  DKG, wat ... tu dekarboksiliire (??)
   DKG, welche (gerade) "(da)bei ist" [= Positionsverb] + "zur / zum (/zu)" + Dekarboxilieren [fering.Infinitiv II]
   DKG, wat as (deer)bai tu dekarboksiliire (??)
    DKG, welche (gerade) bei der Dekarboxilierung ist (dts.; nach Dialekt d.Insel Föhr)
    DKG, wat as bai 't[N22] [Verbalnomen =^= fering.Infinitiv II] dekarboksiliiring (??)
 0107)  gleichwohl (dts.)
jedoch (dts.)
dennoch (dts.)
allerdings (dts.)
likewäl
ålikewälj
ållikewälj
likes
 0108)  ziemlich (dts.)
sehr (dts.)
teemlik
bili
ordi
süwat
moi
 0109)  stabil (dts.)
stabiil
stääwi
[doppel-Eintrag?? siehe "0120"]:
 0110)  hoh[er,e,es] [Adj.] (dts.)
huug
 hoch [Adv.]
 huuch
 0111)  Konzentration(en) [=Sg.(Pl.)] (dts.)
kunsäntrasjoon(e)
 0112)  Abbau(ung)
oufbaging (??)
 abbauen (dts.)
 oufbage
  Zersetzung(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
  önjstöögseeting(e) [Sg.(Pl.)]
  önjstöög seeting(e) [Sg.(Pl.)]
   0) "zer-" (dts.)
   1) "önjstöög-" = "in Stücke-", "entzwei-", "kaputt-" (siehe Lit.Bsp. z.B. "zerbrechen" (dts.) = "önjstöögbreege")
   2) "fer-" (siehe Lit.Bsp. z.B. "zerkochen" (dts.) = "ferkööge")
    Dekomposition(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
    dekomposisjoon(e) [Sg.(Pl.)]
    dekompositsjoon(e) [Sg.(Pl.)]
     zerfallen [Verb] (dts.)
     auseinanderfallen [Verb] (dts.)
     ütenouderfåle [Verb]
     (der) Zerfall (dts.)
     (di) ütenouderfål
     (das) Zerfallen (dts.)
     (dat) ütenouderfålen
 0113)  qualitativ(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
kwalitatiif [Sg.]
kwalitatiiw(e) [Sg.(Pl.)]
 0114)  beginnend [Part.Präs./Verlaufsform] (dts.)
 zu Anfang (dts.)
 tu önjfång
 zu Beginn (dts.)
 tu began
 zuerst (dts.)
 önjt jarst
  anfangs (dts.)
  önjfångs
 0115)  neutral[er,e,es] (dts.)
neutraal
 0116)  Bereich(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
berik(e)
Gebiet(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
gebiit(e)
 0117)  Resonanz(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
resonans(e)
Echo(s) [Sg.(Pl.)] (dts.)
Widerhall(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
widerhål
widerschål
 0118)  Einfluss [Sg.] (dts.)
Einflüsse [Pl.] (dts.)
influs(e) [Sg.(Pl.)]
Einwirkung(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
inwirking(e) [Sg.(Pl.)]
 0119)  Luft [Sg.]
Lüfte [Pl.]
luft
lucht
 0120)  stabil[er,e,es] (dts.)
stääwi
stabiil
nicht-stabil[er,e,es] (dts.)
instabil[er,e,es] (dts.)
ai stääwi
ai stabiil
flöödi
[doppel-Eintrag?? siehe "0109"]:
 0121)  entwickeln [Verb] (dts.)
önjtwikle
ütwikle
 sich entwickeln [refl.Verb] (dts.)
 ham kaame
  entwickelt [Part.Perf.] (dts.)
  önjtwikled
  ütwikled
[doppel-Eintrag?? siehe "0103"]:
   Entwicklung(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
   önjtwikling(e)
   ütwikling(e)
 0122)  gelungen [Part.Perf.] (dts.)
geglückt (dts.)
luked
klaped
ist ... gelungen (dts.)
ist ... geglückt (dts.)
as ... luked
as ... klaped
 gelingen [Verb] (dts.)
 glücken (dts.)
 luke
 klape
 0123)  Personalpronomen:
 er [♂3Sg.] (dts.)
 hi [♂3Sg.]
 'r [♂3Sg.; = Kurzform]
 es [⚲3Sg.] (dts.)
 dåt [⚲3Sg.]
 et [⚲3Sg.; = Kurzform]
 't [⚲3Sg.; = Kurzform]
 0124)  Signal(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
signool(e)
signåål(e)
 0125)  beeinflusst [Verb,Part.Perf.] (dts.)
inwirked
inuuged
 0126)  Stabilität(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
stääwitäät(e) [Sg.(Pl.)] [= "stääwi"[0109] + "-tääte"]
stääwihäid [Sg.; = "stääwi"[0109] + "-häid"]
Instabilität(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
stääwitäät(e) [Sg.(Pl.)] [= "stääwi"[0109] + "-tääte"]
aistääwihäid [Sg.; = "ai-" + "stääwi"[0109] + "-häid"]
 0127)  äquimolar[er,e,es] (dts.)
gleichmolar[er,e,es] (dts.)
glikmolar
 0128)  reduzieren (dts.)
vermindern (dts.)
fermanere
oufmanere
manere
 0129)  nur (dts.)
bloß (dts.)
bloot
bloots
mån
 0130)  ferner (dts.)
weiterhin (dts.)
zusätzlich[er,e,es] (dts.)
weiter[er,e,es] (dts.)
widere
extra (dts.)
ekstra
 0131)  unvollständig (dts.)
nichtvollständig (dts.)
aifulstandi
 0132)  das Gleiche (dts.)
gleiches (dts.)
dåt likels
 0133)  -haltig (dts.)
-haft (dts.)
-förmig (dts.)
-lich (dts.)
-åchti
 0134)  scheinbar[er,e,es] (dts.)
schinboor
augenscheinlich[er,e,es] (dts.)
uugenschiinjlik
 0135)  Ordnung (dts,)
ordning
order
 0136)  welch[er,e,es] (dts.)
huk [♀Sg.,⚲Sg.; Pl.]
huken [♂Sg.]
 0137)  Unterschied(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
ferschääl(e)
unerschiis(e)
 0137)  fähig (dts.)
fjardi
tüchtig (dts.)
duuchti
imstande (dts.)
önjstånde
in der Lage (dts.)
önj e lååge
unfähig (dts.)
(da) untauglich (dts.)
(da) nicht zu taugen (dts.)
(deer) ai tu dooge (??)
 0138)  oder (dts.)
unti
ooder
er
 0139)  Bildung (dts.)
Formation (dts.)
formatsjoon
formasjoon
 0140)  sein [HilfsVerb, Inf.] (dts.)
bin [Präs., 1p.Sg.] (dts.)
ist [Präs., 3p.Sg.] (dts.)
sind [Präs., 1p.Pl.,3p.Pl.] (dts.)
as [Präs., 3p.Sg.]
san [Präs., 1p.Sg.+Pl.,3p.Pl.]
siehe: "017"; Doppel-Fußnote zusammenfassen!
 0141)  ich (dts.)
ik
du (dts.)

er (dts.)

erweitern!
 0142)  Stadium [Sg.]
ståådium
Stadien [Pl.]
Stadien [Pl.]
ståådien
 000)  ab hier abwärts: Dummy-Text, falls Fußnote nicht mit "N" anfängt (z.B. "1)" statt "N1)")
 N1)  Untersuchungen [Pl.] (dts.)
unersäkinge
 N2)  Reaktion(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
reaksjoon(e) [Sg.(Pl.)]
reaksioone [Pl.]
reaktsjoone [Pl.]
 N3)  basisch[er,e,es] (dts.)
baasisk
bāsisk
baaslik
 alkalisch[er,e,es] (dts.)
 alkaalisk
  Base (dts.)
  baas
  Lauge (dts.)
  laak
 N4)  dissertaaasje [NL]
proefskrift [NL]
(doktoraats)tesis [NL]
Dissertation (dts.)
disertasjoon [♀]
disertatsjoon [♀]
 N5)  feststellen (dts.)
fååststale
 festgestellt[er,e,es] [Adj.] (dts.)
 fååststald
 (es) wurde festgestellt (dts.)
 (deer) köm bai rüt
  (ich habe) festgestellt (dts.)
  (me as) klåår wörden
 6)  zur IR-spektroskopischen Beobachtung der (/von den) Reaktionen (dts.)
...(??) (frr.)
foar ynfraread-spektroskopyske observaasje fan de reaksjes (fry.)
om ynfraread-spektroskopyske te observearjen de reaksjes (fry.)
foar observaasje fan de reaksjes mei ynfraread-spektroskopy (fry.)
om te observearjen de reaksjes mei ynfraread-spektroskopy (fry.)
revidieren!
 N7)  Kohlendioxid (dts.)
Kohlenstoffdioxid (dts.)
CO2
Kööldioksiid
Köölstoofdioksiid
 N8)  Zwischenzustand (dts.)
Übergangszustand (dts.)
twasche-tustånd
ouergungs-tustånd
Zwischenstadium (dts.)
Übergangsstadium (dts.)
twasche-ståådium[0142]
ouergungs-ståådium[0142]
 N9)  Substanz(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
Stoff(e) [Sg.(Pl.)] (dts.) ; (siehe "033")
stof(e) [Sg.(Pl.)]
stuf(e) [Sg.(Pl.)]
 Material (dts.)
 materiool
 materiol
Hinweis: in manchen nordfriesischen Dialekten ist sowohl "stof" als auch "stoof" =: "Staub" (dts.)
 N10)  vergleichbar (dts.)
tu ferliken [Verlaufsform]
ferlikentlik
ferlikboor (??; analog zu: "scheinbar" dts.)
 N11)  alkalische Hydrolyse (dts.)
alkaalisk[N3] hüdrolüsis
hydrolytische Verseifung (dts.)
hüdrolüütisch[077] fersiiping (frr.)
hydrolytiske fersjipping (fry.)
 N12)  so (dts.)

daher (dts.)
deerfoon
deerfoor
deeram
 N13)  Vorrat [Sg.]
forrädj [Sg.]
Vorräte [Pl.]
forrädj (??)
Reserve(n) [Sg.(Pl.)]
resärw(e)
 N14)  (chem.) Lösung(en) [Sg.(Pl.)] (dts.)
(chem.) liising(e) [Sg.(Pl.)]
solusjoon(e)
 N15)  Schwingung [Sg.] (dts.)
Vibration [Sg.] (dts.)
Oszillation [Sg.] (dts.)
swinging [Sg.]
wibrasjoon [Sg.]
 schwingen [Verb,Inf.] (dts.)
 swinge [Verb,Inf.]
  schwingt [3p.Sg.Präs.] (dts.)
  swångt [3p.Sg.Präs.]
   schwang [3p.Sg.Prät.] (dts.)
   swüng [3p.Sg.Prät.]
    geschwungen [Part.Perf.] (dts.)
    swüngen [Part.Perf.]
 vibrieren [Verb,Inf.] (dts.)
 wibriire [Verb,Inf.]
 sungere [Verb,Inf.]
 N16)  Mode [Sg.] (dts.)
Moden [Pl.] (dts.)
moude [♀Sg.;Pl.]
wise [♀Sg.;Pl.]
 N17)  dy 't (??) ferlikentlik[N24] san[N28] ... TEXT
dy 't (??) ... TEXT ferlikentlik[N24] san[N28]
 18)  molekúl
molekule
revidieren!
 19)  hydoksylkloft (fry.)
HO-biningsgroep (fry.)
siehe [054] und [055]
revidieren!
 N20)  by steat
yn steat
revidieren!
 N21)  vorgelegt (dts.)
forläid ["läid" = Part.Parf. zu "leede" (läit; läid; läid)]
 vorlegen (dts.)
 forleede
 präsentieren (dts.)
 präsentiire
 präsentiert (dts.)
 präsentiirt [Part.Parf.]
 N22)  regionaler Gebrauch des A-Artikels (oder E-Artikels) ist noch ungeklärt; im Westfriesischen (Niederlande) scheint es analog hierzu einen E-Artikel 'e zu geben:
Der A-Artikel kann im nordfriesischen Dialekt "Fering" (auf der Insel Föhr) anstatt des bestimmten D-Artikels (mit hinweisender Funktion) verwendet werden; er steht für Eindeutiges, Bekanntes, insbesondere nach Präpositionen
 a (frr.,Amrum)
 e (frr.,Nicht-Amrum)
 'e (fry.;NL)
zum Beispiel:
  foon e (= Präposition "foon" + A-Artikel "e")
  foont (= Präposition "foon" + Kurzform vom A/E-Artikel "at" bzw. "et")
  foon't (= Präposition "foon" + Kurzform vom A/E-Artikel "at" bzw. "et", welches selbst Kurzform für "dåt" ist)
alternativ (??):
jü [= ♀Langform zur Kurzform "e"]
di (unklar??)
 N23)  Streck- (dts.)
streeke (??)
Dehnung [Sg.] (dts.)
briidjing [♀Sg.]
Streckung [Sg.] (dts.)
streeking [♀Sg.] (auch archaisch-eng.)
 strecken [Verb,Inf.] (dts.)
 streeke [Verb,Inf.]
 N24)  vergleichbar (dts.)
tu ferliken
ferlikentlik
proportsjonåål
 N25)  (Dipol-/Dreh-/ usw.) Moment ≠ Augenblick mit:
Augenblick(e) [Sg.(Pl.)] (dts.)
uugen{ste}blak(e) [Sg.(Pl.)]
sondern:

Momentum (lat.)
moment

Koie-uurde
(keywords):
Detlef, Pagel, Giessen, 1992,
DHA, DKG, EPR, NADH, pH, pKs,

aistääwitäät, aktiwiiring, alkaalisk, Askorbiin, atsetüül, atsetoon, baitål, bånde, binjing, bis, butanaal, de-Hüdro, deuterasjoon, Di-Keto, dipolmoment, disertasjoon, ekstinksjoon, eläktro, eläktroonisk, energii, enool, fersiiping, fluorestsens, footometrii, formasjoon, füsioloogisch, gebiit, Gulon, hüdrasjoon, hüdratisiirt, hüdrolüsis, infääring, infrarüüdj, integraal, interpretasjoon, iso, karboon, keto, kristalinsk, kunsäntrasjoon, liising, meeting, neutraal, oksidasjoon, okso, ordning, ouergung, önjtwikling, paramagneetisk, parameeter, pjarsling, produkt, radikaal, räng, reaksjoon, redoks, reduksjoon, reduktoon, resärw, resonans, schaal, sör, spektro, spektroskopii, stääwi, ståådium, stabiil, standard, tautomeerie, teema, temperatuur, titrasjoon, tuhuupefooting, tustånd, twasche, ütenouderfål, wjarde, wibrasjoon,
Haftungsausschluss
Flag Counter
© drpagel.de Alle Rechte vorbehalten.