Hiligaynon / Ilonggo: Ang[89]  masunod nga pahina[98]  (106)[105]  amo[47]  ang isa ka bahin[00]  sang[5X][89]  pamukás[68]  nga dissertasyón. Ang titulo sang[5X]  tesis amo[47] :

ANG MGA PAGPANALAWSAW SING[5][89] 

MGA REAKSION[108]  GIKAN[48]  SA DEHIDRO-ASKORBIKO KAG DUHA-KETO-GULONIKO NGA ASIDO

KAÚPUD[106]  SA[52]  BULIG[51]  SA SPEKTRO­SKÓPYA NGA INPRA-PULA (IP/SIP/IR) NGA[82]  NAGBULIG[1]  SANG[5X]  KOMPYUTER

(sa Aleman nga lenguahe)

ginpresentar ni Detlep Pagel (= Detlef Pagel)
(nga natawo sa Hermannstein (Distrito Wetslar / Kreis Wetzlar), Alemanya)

Gießen (Giessen) 1992



in Überarbeitung ... morgen mehr ...;
SORRY! Correction in progress ... tomorrow more ...;
Pagwawasto sa pag-unlad ... dugang ugma ...


Ini (nga pahina) amo[47]  sinulat[50]  sang[5X]  awtor[4X]  kaúpud[106]  sa[52]  makinilya kag binadbad[2] , kag binutang[3]  sa world-­wide-­web (Pangkalibutan nga Web) kaúpud[106][52]  sang iya nga maalwan[93]  nga pahanugot[4]  ©2020-2021.
... Entwurf; draft; ang desinyo;
Hiligaynon-Alphabet
gemäß Hiligaynon-Reihenfolge:
a b k d e g h i l m n ng o p r s t u w y
Fremdwort-Konvertierung:
... unerledigt (??)
Zu Lernzwecken müsste der Ergativ-Marker "sang" (def.) / "sing" (undef.) und der Obliquus-Marker "sa" unterschiedlich geschrieben werden:
Die pinkfarben hinterlegten Textstellen in Cebuano und Hiligaynon sollen einander entsprechen.
...
Alle rot- und grünfarbenen Wörter sind ungeprüft
All red and green colored words are unproofed
106

5[109]  Sumaryo

Sa sining[99]  dis­ser­ta­syón, ginusisa[7][100]  pareho[49][112]  ang oksi­da­syón[6]  kag pag­bu­hin sang[5X]  askorbiko[43]  nga asido kag sang[5X]  dehidro-­askor­bi­ko nga asido (oksi­he­na­syón[6] -pag­bu­hin (redoks) nga sis­te­ma) kag man[112]  ang al­ka­li­no nga hidrolisis gi­kan[48]  sa dehi­dro-askor­bi­ko nga asi­do (DHA) pa­du­long[11]  sa du­haketo-guloniko nga asi­do (DKG)   . Ang duhá[112]  nga naka­eks­per­yen­sya[12]  sa[5X]  isa ka im­por­tan­te nga pag­sak­dag[13]  amo[47] , ang me­to­do[9]  pa­ra[11]  sa in­pra-­pu­la (IP / IR) nga spek­tro­skó­pis­ko nga ob­ser­ba­syón[10]  nga mga re­ak­sion, kag man[112]  ang in­ter­pre­ta­sion[8]     kaúpud[106][52]  sa bu­lig[51]  sang[5X]  na-usisa nga mga pa­ra­me­tro nga ban­da, sang[5X]  istandard[14]  nga kag kalibra­syón nga mga espektro[101]  gikan[48]  sing[5]  mga pagtatakus nga inpra-pula sa mga sustansia nga[82][82Y]  naga-unod[92]  sa H–O kag C=O nga bono[63]  nga mga grupo.[93Z] 

Sa sini[99]  nga konteksto, nausisa[15][100]  ang mga problema sang[5X]  tautomerismo nga keto-enol    para[11]  sa asetil-aseton kag (iso-)askorbiko nga mga asido. Kag nian[16]  nagguwa[17]  ini nga[82]     ang kuadradong gamot nga mga balor sang[5X]  integral nga ekstinksyón[53]  nga koepisyent(o)[53X]  sang[5X]  pagpalangurog[19]  nga mga moda[18]  sang[5X]  O=C nga pag-unat-unat[20] , nga[82]  amo[47]  proporsional[21]  sa mga pagbag-o sang dipole nga momentum, nagbag-o ang ila mga kaugalingon sa kaanggid[22]  nga paagi bangud[54][62]  sang[5X]  pag-ilis[23]  sing[5X]  magkaingod nga mga grupo nga bono[63] . Nahímoan[69]  pagsunod (sang awtor[4X] ) ang penomenon[94]  nga hidrasyón sang mga grupo nga keto    paági sa inpra-pula nga espektro­skópya sa isa ka simple nga molekula (amo[55]  butanal). Indě matúdos[25]  pa ang interpretasion[8]  para[11]  sang[5X]  dehidro-askorbiko nga mga asido sa solusyón    bangud[62]  sang[5X]  madamong[70]  mga epekto sang[5X]  impluwensia sang[5X]  isa kag[24]  isa. Apang[26]  natabo[56]  ang maathag[25]  nga mga kinatuhayan[95]     sa ginútlan[57]  sang[5X]  daw-kristal[27]  nga porma[58]  sa bis-DHA[85]  kag sang[5X]  porma[58]  sa DHA nga nagalakip[27X]  sang tubig sa mga rehiyon[60]  nga H–O kag O=C nga pa-unat[20]  nga bibra­syón[19] . Maathag[28]  nga nagmadinalag-on[71]  ang deutera­syón[29]  sang[5X]  mga grupo nga HO    para sa[62]  bis-DHA[85] . Napat-ud[61]  ang punksyonal[31]  nga mga kaangtanan sang[5X]  temperatura kag pH kaúpud[96]  ang isa ka enerhiya sang[5X]  aktiba­syón[32]  sing[5X]  79.3 kJ / mol    para sa[62]  proseso nga saponipika­syón[30]  nga DHA. Nahímuan[69]  pagbulagay[64]  (sang awtor[4X] ) ang tubtob sa tatlo[84Q]  ka talaksan nga inpra-pula (IP / IR) nga spektro, nga[82]  amo[91]  sa DHA, DKG, kag isa ka sustansia kaangay sang[5X]  Redukton, gikan[48]  sang solu­syón nga D2O    kaúpud[106][52]  sa bulig[51]  sang[5X]  elektroniko nga pagproseso sang[5X]  data (EPD / EDP)[33] . Nakaúyun[67]  ang balor nga pKa sang[5X]  produkto sa paghimo[64]  sing habón (DKG), nga[82]  ginimbestigar[104]  sang[5X]  pH-titra­syón kag sang[5X]  inpra-pula nga spektroskópya    sa kilala nga mga balor nga pKa sang[5X]  okso-karboniko nga mga asido. Nahimo nga masundon (sang[5X]  awtor[4X] ) ang ebolu­syón sang[5X]  CO2 sa mga espektro[101]  sang[5X]  mga pildoras[34]     pabalik sa DKG, nga[82]  naghimo sang dekarboksila­syón. Apang[26] , amo[91]  pa malig-on gid[35]  ang DKG    sa mga mataas nga konsentra­syón[36]  sa solu­syón sa palibot sing 37°C[73] . Kwalitatibo nga gin­usisahan[37]  amo[47]  ang mga reaksion[108]  nga pagkadunot sang DKG    - nga[82]  nagasugod[38]  gikan[48]  sa mga solu­syón nga stok[77]  nga DKG man sa neutral kag sa alkaline nga bahin[00]  sang[5X]  pH, sa luás sang inpra-pula nga espektro­skópya (IP / IR) pa kaúpud[106][52]  sang espektropotometríya kag espektroskópya sang[5X]  ploresensya kag man[112]  kaúpud[106][52]  sang espektroskópya nga resonansiya[75]  sang[5X]  paglibot nga elektron (RPE / ESR). Nahimo nga mag-asosa­syón[76]  (sang awtor[140] ) ang rubi nga pula nga sustansia, nga[82]  nagtumubo sa mataas nga balor nga pH gikan[48]  sang[5X]  pareho[49][112]  nga DHA kag DKG, kag indi malig-on batok sang mga impluwensia sing hangin,    kaúpud[106][52]  sang mga proseso nga kemiko nga radikal nga libre. Ginkítŕhan[78]  (sang awtor[140] ) ang isa ka signal sang ESR   , nga[82]  itudlo sa R–O nga mga radikal.

Makalilibug[79]  siya nga[82]  gina-apekto[39]  sang walay nga pagkalíg-on[80]  sang DHA kag DKG ang reduk­syón[45]  kag oksida­syón[6]    . Busa, dili ginabuhin[41]  nga kompleto[81]  ang DHA    sa kalapad[42]  sang[5X]  pisiolohiko nga pH sa mga pareho nga molar nga konsentra­syón sang[5X]  NADH bangud[62]  sang[5X]  ekstrang[113]  saponipika­syón sang[5X]  DHA lamang.    Ang parého[44]  nga magamit sa mga pagbuhin[45]  sang[5X]  mga substansiya, nga[82]  nagaunod[92]  sang grupo nga H–S, kag pára sa sinâ[83]  gin-kítŕ na[46]  (sang awtor[140] ) ang isa ka dayag[84X]  nga kahusay[84Y]  sing reaksyón[108]     daw kaangay pára sa saponipika­syón sang[5X]  DHA. Apang,    ang isa ka intermedya[87]  nga estado[88] , nga pagkatapos kon ano[82]  masunod ang reaksyón[108Y]  sang[5X]  matuod nga pagbuhin sang[5X]  DHA   , ipaga-eksperiensia kaúpud[106][52]  sa[97]  inpra-pula nga espek­tro­sko­piya kag sa panahon sang[5X]  mga reak­syón[108]  kaúpud[106][52]  sa mga grupo nga H–S. Gin-kítŕhan na[78]  (sang awtor[140] ) ang maathag nga inpra-pula nga espek­tro­sko­pisko nga mga pagpatuhay    sa mga reaksiyon[108Y]  sang oksihena­syón sa tunga sang[5X]  mga (kemikal nga) deribatibo nga[82]  mahimo ukon indi mahimo pagporma isa ka singsing nga C(6)–O–C(3).

Revision of NOTA starting later ... (das kann noch sehr lange dauern)


unproofed (eng.)
= ungeprüft (dts.)
= hindi napigilan (tl.)
= indi mapunggan (hil.)

Nota:
Dumduma:
Hiligaynon nga pareho sing[5]  mga kahulugan:
Ilonggo nga pareho sing[5]  mga kahulugan:
Hiligaynon'sche Synonyme:
Ilong'go'sche Synonyme:
 00)  sek­syón
kaundan
bahin
 01)  set
sahi
 1)  nagbulig
ginbuligan
 2)  badbad
ginbadbad
binadbad [= "-in-" [Infix] + "badbad"]
 3)  ginatipigan (??; = "stored up", "saved" (eng.))
ginbutang
isulod
nagdungka (??; = "anlanden", "erreichen" (dts.))
binutang [= "-in-" [Infix] + "butang"]
 4)  awtorisa­syón[4X] 
permiso
pahanugot
nagpahanugot
 4X)  awtor
aotor [alte Schreibweise 1934]
manugsúlat
manugsulúlat
manunúlat [Lautverschiebungsregel[4Y] ]
 4Y)  Lautverschiebungsregel 4Y: "s"-initiale Wörter mit Präfix "hi-", "ma-", "pa-", usw. wechseln das initiale "s" durch "n" aus, z.B.:
"manu-" + "sulat" = "manunulat"
 5)  subong man
pati man
sing [ERGativmarker Sg.sächl., vor unbestimmtem Hauptwort "ein(e) ..."; auch Genitiv-Marker]
sing mga [ERGativmarker Pl.sächl., vor unbestimmtem Hauptwort "irgendwelche ..."; auch Genitiv-Marker]
Anm.: "sing" ist nicht so üblich in der modernen Sprache, wird durch "sang" ersetzt. "sing" erscheint in konservativen Übersetzungen der Bibel und in traditioneller oder formaler Sprache.
 5X)  sang [ERGativmarker Sg.sächl., vor bestimmtem Hauptwort "der/die/das ..."; auch Genitiv-Marker]
sang mga [ERGativmarker Pl.sächl., vor bestimmtem Hauptwort "die ..."; auch Genitiv-Marker]
 6)a)  oksida­syón
oksidasion
oksihena­syón [??; Anm.: "Ang yelo tubig, apang ang tubig indi yelo" → "Ang oksihenasyon oksidasyon, apang ang oksidasyon indi oksihenasyon" (hil.)]
 7)a)  gin-usisa[15] 
gin-analisar
binagbinagon (??)
tinun-an (??)
 8)  interpreta­syón
interpretasion
pagpatpat (s.Lit.)
 9)  pamaagi
paagi
metodo
 10)  obserba­syón
obserbasion
ginaobserbahan
naobserbahan
pagpanilag
pinanilagan
 11)a)  para
agod
padulong
padayon (evtl. inkorrekt ??; = "patuloy" (tg.) = "continuous(ly)", "constant"; (to) "continue" (eng.))
 12)  nakaeksperyensya
nakaeksperiensia
eksperiensia
 13)  suporta
pagsakdag
 14)  ginahimo
estandard
istandard
talaksan
 15)a)  gin-usisa[7] 
nagausisa
 16)  kag nian[16X] 
nian[16X]  nag-abot
 16X)  Zeit-Marker für "nun", "jetzt", "gegenwärtig" (dts.):
naán
náan
nián
niyán
na
karón
ron
don
 17)  Aktions.Trigger-AktorFokus real.Aspekt durative Vergangenheitsform:
nagguwa
naggua
naggwa
 18)  paagi
modo
 19)  pagkurog
kurog
bibra­syón
bibrasion
pagpalangurog
 20)  beste Übersetzung:
pag-unat [NOMEN; = "pag-inat" (ceb.) = "panaginat" (ilo.)]
pagpasangkad [NOMEN; = "pagpalapad" (ceb.)]
stretching [eng. Lehnwort]
ungeprüft:
pag-unat-unat
nagaunat
unat
pahanónot (??)
nagapahanónot (??)
hanónot (?? =^= (h)anunat ??)
pull [eng. Lehnwort]
paghahatak [tl. Lehnwort]
magkaluoy
nagasangkad (??)
pasangkad
 21)  kaangtanan (??)
proporsional [eng. Lehnwort]
 22)  kaanggid
mapaanggid (??)
 23)  pag-ilis
bayluhan
 24)  magkatupong
magkapareho
makabulig
pareho
 25)  matúdos
maláwlaw
mahangpan
masanag
maathag
tuman kaathag
pa maathag
 26)  pero
apang
 27)  daw-kristal [= "kristallin" (dts.)] (s.Lit.)
kristal [= "Kristal" (dts.)]
tulad kristal [=?= "wie kristall", "kristallin" (dts.)]
kaangay sang kristal (??)
agid-agid kristal [=?= weitere Möglichkeiten siehe Lit.]
 27X)  sang porma sa DHA nga nagalakip sang tubig
.. nga porma, nga[82]  ginlakip ang tubig
.. nga hydrato[59]  nga porma
 28)  maathag nga
indi buron nga
 29)  deutera­syón
deuterasion
 30)  saponipika­syón
saponipikasion
 31)  nagamit
ginagamit
magamit
mapuslanon
punksyonal (esp.Lehnwort)
nagapanghikot
 32)  aktiba­syón
aktibasion
 33)  elektroniko nga pagproseso sang (mga) data (= EPD (hil.); EDP (eng.))
pagproseso sang (mga) elektroniko nga data (= PED (hil.) =PED (eng.))
elektroniko nga pagproseso sang (mga) elektroniko nga data (EPED)
 34)  bala
magakmay
pildora
 35)  pinaka-malig-on[35X] 
tuman ka malig-on[35X] 
kamalig-on[35X] 
malig-on-malig-on[35X]  gid
malig-on[35X]  gid
Anm.: "gid" [postadj.] (hil.) steht für "very" (eng.) = "sehr" (dts.); unklar ist, ob die Verdopplung d.Adjektiv-Vokabel ebenfalls mit ["sehr" + Adj.] zu interpretieren sei.
 35X)  (..)mabakod
(..)kabakod
(..)malig-on
 36)  konsentra­syón
pagkonsentrar
 37)  nakakita
nakita
ginusisa
gin-usisa
ginsayasat [Passiv v."magsayasat"; siehe: "nagsiyasat" (tl.)]
ginsayasaton [Passiv v."sayasaton"]
ginsalawsawon [Passiv v."salawsawon"]
 38)  nagasugod
nagsugod
 39)  nag-impluhensya (??)
gina-impluhensya (??)
maka-impluhensya (??)
nag-impluhensiahan (??)
naga-apektar
naga-apekto
nag-apektar (??)
na-apektar (??)
 40)  mahuyang
kahuyang
 41)  ginabuhinan
ginbuhinan
ginapahinay
ginapahaganhagan
ginabuhin
 42)  nibel [= "Niveau"; "Bereich" (??) (dts.)]
nagatuptop [= "Umfang"; "Bereich" (??) (dts.)]
kahimtangan [= "Situation", "Umstand", "Zustand", "Kondition", "Bedingung"; "Bereich" (??) (dts.)]
raya [= "Reihe", "Linie"; "Bereich" (??) (dts.)]
kasangkaron [= "Breite", "Ausmaß"; "Bereich" (??) (dts.)]
kalabaon [= "Länge"; "Bereich" (??) (dts.)]
kalapad [= "Bereich" (??) (dts.)]
lilaw [= "Bereich" (??) (dts.)]
kataason [= "Tiefe"; "Bereich" (??) (dts.)]
rehiyon [= ("Landschafts-","Zuständigkeits-")Region, "Gebiet", Zone"; "Bereich" (??) (dts.)]
pagkatuhay [= "Differenz", "Kontrast", "Variation", "Unterscheidung"; "Bereich" (??) (dts.)]
lugar [= ("Wohn"-, "Landschafts"-)"Gebiet", "Bereich" (??) (dts.)]
diperensia (??) [= "Behinderung", "Freundschaft" (??); "Differenz", "Bereich" (??) (dts.)]
duog [= ("Wohn"-)"Ort" (dts.)]
teritoryo [= "Territorium", ("Landschafts"-)"Gebiet"; "Bereich" (dts.)]
 43)  asido nga askorbiko
bitamina C
 44)  ang pareho
matuod man
sing kaanggid
amo man
kinahanglan man
 45)  reduk­syón
pagbuhin
pagpang-iban
 46)  natigayon
natika
nasapwan
nasugilanon
masumalang
gin-kítŕ na[postpositional.Adverb "na" (hil.) = "bereits" (dts.) erzeugt Vergangenheit]
Anm.: evtl. doppelte Fußnote für "..-kítŕ-.." siehe [78]
 47)  Kopula-sein (bei Äquationalsatz):
amo (ang) [= "identisch" (dts.) ?; = "mao (ang)" (ceb.) = "ay" (tl.) = "{}"/"∅" (ilo.); s.Lit.; (z.B.:) "sein; bin, bist, ist, sind, seid; war(en), warst, wart" (dts.)]
kay (="wegen" (dts.); in Cebuano auch als Invertier-Partikel vor Verben nach Subjekt analog zu "ay" (tl.) benutzt; unbekannt, ob in Hiligaynon ebenso)
 48)  gikan
halin
 49)  pareho
alangay
 50)  nagsulat
ginsulat
sinulat [= "-in-" [Infix] + "sulat"]
 51)  ... ??
support
bulig
pabór
asisténsya
panábang
tábang
ayúda
 52)  nga may [das Substantiv/-Pronomen, welches dem "may" gehört, steht im OBLiquus-Fall (ohne Linker oder Marker; also ohne "ang" oder "ng"), z.B. "nga may bulig"[51] , nicht: "nga may ang bulig", usw.]
kaúpud[106]  [+ "ang ..." ="das Subjekt (z.B. Genehmigung)"] + [+ "sang ... " = Besitzer/Genitiv-Objekt (z.B. seine, des Autors)"]
 53)  pagkapapas [="Verblassen", "Schwund" (dts.)]
kalaglagan(g) (??) [Ligatur; "Zerstörung","Ruin" (dts.)]
paglaglag (??)
ekstinktion
ekstink­syón
kapanasán (="Streichung, Abschaffung, Zerstörung, Verschwinden" (dts.))
kamatáyon (??) (="Tod, Kündigung, Ende, Auflösung" (dts.))
pinapatay (??; siehe "matay")
pagpamatay (="Auslöschung" (dts.))
madula (??) (="Aussterben", "Spielende" (dts.))
kapinapatayan (??)
pagtapna (??) (="Unterdrückung" (dts.))
Anm.: evtl. könnte Extinktion auch als 'Töten' (statt 'Sterben') von Licht/Strahlung interpretiert werden, da nach Lit... gilt: "Licht ausmachen" (dts.) = "kill the lights" (eng.) =?=[accessory focus, Lautschrift:] "i-patschon ang sugá" (hil.) = "i-patyon ang suga" , wobei nach www.bohol.ph/diksyunaryo.php "suga" nur als cebuano-sprachig gelistet ist.
 53X)  koepisyento
koepisyent
 54)  sa paagi [ist zu "nga paagi" postpositional etwas ungeschickt]
bangod
bangud
 55)  amo[47] 
subong sang [=?= "katulad ng" (tl.)]
 56)  natabo (??)
mitabo (??)
 57)  sa ginútlan
sa ulot
sa gintung-an
 58)a)  porma
dagway
 59)  hidrato
hydrato
 60)  rehiyon
kasangkaron (??)
 61)  determinado (esp.Lehnwort):
kapat-uran ?? [Adj.; Adv.]
napat-ud[102] 
napat-od[102] 
mahibaluan
nahibaluan
nahibal-an
ginhibalo anay
 62)  Doppel-NOTA: siehe [86]
para sa(ng) (??)
tungod sa(ng)
bangod sa(ng)
tungud sang
bangud sang
 63)  grupo nga punksyonal
grupo sing[5]  (mga) bono
grupo nga bono
 64)  paghalin ?? (= "weggehen", "verlassen", "trennen" (dts.)
ág-ag ?? (= "(Körner/Steine aus Sand) herauspicken/herauslesen", "trennen" (dts.)
álap ?? (= "(Spreu vom Weizen / Verunreinigungen vom zu kochenden Reis) trennen", "reinigen" (dts.)
diborsio ?? (= "Scheidung", "Trennung" (dts.)
pag-apostata ?? (= "(Glaubens-)Trennung", "(Glaubens-)Abfall" (dts.)
magbulag ?? (= "(sich) trennen" (dts.)
nagbulag ?? (= "Trennung" (dts.)
pagbulag ?? (= "(sich) scheiden lassen" (dts.)
pagbulagay
pagtunga ?? (= "halbieren", "(mitten durch) trennen" (dts.)
pagsipák ?? (= "ausfallen", "trennen", "streiten", "nicht zustimmen" (dts.)
dólon ?? (= "trennen", "eingrenzen", "ausgrenzen", "umgrenzen", "limitieren", "definieren", "umschreiben" (dts.)
súlhay ?? (= "filtern", "(leicht) trennen", "auseinanderspalten", "verschieben", "wegfahren", "zerstreuen" (dts.)
suláy ?? (= "trennen", "spalten" (dts.)
matalha ?? (= "(Holz leicht) spaltbar sein"(dts.))
talha ?? (= "(Holz leicht) spaltbar sein"(dts.))
katalha ?? (= "(Holz leicht) spaltbar sein"(dts.))
..-bulag-.. [=^= "..-buwag-.." (Lit.)]
 65)  ehémplo
huluáran
kompás
márka
modélo
pagsolóndan
palanganináwan
patúpung
régla
solóndan
solókban
takús
taláksan
tása
estandárte
gión
hayáhay
 66)  magbuhat
humanon
 67)  folgende Verben sind evtl. passend:
nakaúyun (=beste Form !)
pumaayon
paangay
nachfolgende Vokabel(n) werden v. translate.google sinngemäß übersetzt [obwohl i.Dez.2020 noch kein Hil. gelistet]:
puma-ayon
tumbas
patas
pareho
magkatimbang
folgende Verben sind evtl. unpassend:
pumasugot
 68)  inaugural (nga)
pamukás (nga) [="pang-" + "bukas" (hil.) = "Eröffnungs-.." (dts.)]
kasogóran (sang) [= "beginning", "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
pamúnň (sang) [= "beginning", "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
panugurán (sang) [= "beginning", "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
úna (sang) [= "beginning", "first" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
úna (nga ??)
púnň (sang) [= "beginning" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
sinúgdan (sang) [= "beginning" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
tuburán (sang) [= "beginning" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
búhang (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
buhangán (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
búhň (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
buloksan [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
bulwágan (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
búslot (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
entráda (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
lubút (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
luhót (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
tohók (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
tulughúngan (sang) [= "opening" (eng.)] (noch nicht eingepflegt)
 69)  nakasaráng
nakaharáng (tl.)
nasaráng
nahímo [stat.trigger, goal focus, real aspect]
nahímoan [stat.trigger, locative focus, real aspect, präs.?]
nahímuan [stat.trigger, locative focus, real aspect, past ?]
nahimo (ceb.)
 70)  "madamo(ng)" (hil.) = "marami(ng)" (tl.) = "daghan(g)" (ceb.)
 71)  dibuenas ??
múhay (??; s.Lit.)
(mag/nag-)madinalag-on (??; =?=: "madinalaganon", "madinalagánon" (s.Lit.))
nadinalagon (??)
madinalagon (??)
nagmadinalag-an (??)
nagmadinalag (??)
namadinalag (??; siehe: "dalag", "darag"; s.Lit.)
(mag/nag-)uswag (??)
(mag/nag-)muhay (??)
 72)  Mustertabelle (zur Zeit noch nicht mit Text verlinkt (unerledigt)) für Fokus/Trigger-Beispielsätze:
Fokus Sprache Satz Anm.
aktiv
aktor-Fokus
Ceb. Nangawat ang lalaki og bugas gikan sa merkado alang sa iyang igsuon. igsuon / igsoon
Hil. Nagakawat ang lalaki sang bugas sa merkado para sa iya utod. merkádo / tinda / tiénda
Dts. Der Mann stiehlt Reis aus dem Markt für seine Schwester.
passiv
objekt-Fokus
Ceb. Gikawat sa lalaki ang bugas gikan sa merkado alang sa iyang igsuon.
Hil. Ginakawat sang lalaki ang bugas sa merkado para sa iya utod.
Dts. Der Reis wird vom Mann aus dem Markt für seine Schwester gestohlen.
passiv
lokativ-Fokus
Ceb. Gikawatan sa lalaki og bugas ang merkado alang sa iyang igsoon.
Hil. Ginakawatan sang lalaki sang bugas ang merkado para sa iya utod.
Dts. Der Markt wird vom Mann um Reis für seine Schwester bestohlen.
passiv
benefikativ-Fokus
Ceb. Gikawatan sa lalaki og bugas gikan sa merkado alang sa iyang igsoon.
Hil. Ginakawatan sang lalaki sang bugas sa merkado para sa iya utod.
 73)  sa palibot sing 37°C[73X] 
sa 37°C[73X] 
sing mga 37°C[73X] 
mga 37°C[73X] 
 73X)  37
treintay-siete
katluan kag pito (= 30 + 7 )
Anm.: der Präfix "ika-" erzeugt Ordinalzahl, z.B.: "ika-katluan kag pito" = "37." = "siebenunddreissigste(-m,-n,-r,-s)"
 74)  pa gihápon (= "noch + immer" (dts.) = "still + ever / always" (eng.))
pa (= "noch" (dts.) = "still / yet" (eng.))
folg. Syn. sind noch ungeprüft:
pa (gihápon) nga may ??
gihapon kaúpud[96]  ??
kaúpud[96]  pa ??
pati (??; = "also" (eng.) = "auch" (dts.))
páti (??; = "together with" (eng.) = "zusammen mit" (dts.))
 75)  tunúg
resonansiya (??)
resonansya (??)
resonansia (??)
 76)  magtalábid (siehe Verbwurzel: "talábid", "talabid" (hil.) = "(to) connenct", "(to) link together", "(to) bind together" (eng.))
nagatalábid (??; falscher Aspekt/falsche Zeitform; s.Lit.)
 77)  solusyón nga stock (??; "Vorrats-Lösung" (dts.))
solusyón nga stok (??; "Vorrats-Lösung" (dts.))
solusyón nga púnň (??; "Stamm-Lösung" (dts.))
solusyón nga puno (??; "Stamm-Lösung" (dts.))
solusyón nga nánay (??; "Mutter-Lösung" (dts.))
solusyón nga nanay (??)
solusyón nga mádre (??; "Mutter-Lösung" (dts.))
solusyón nga mádre (??)
 78)  napanagat (siehe Verbwurzel: "panagat" (hil.) = "(to) discover" (eng.))
nakítŕ
nakita
nasápwan
nasapwan
ginkaplag (=?=Lehnwort: "gikaplag" (ceb.))
ginkítŕhan
gin-kítŕhan na [postpositional.Adverb "na" (hil.) = "bereits" (dts.) erzeugt Vergangenheit]
Anm.: evtl. doppelte Fußnote für "..-kítŕ-.." siehe [46]
 79)  problema
isa ka problema
palaligban
 80)  mahuyang[40] 
kawalay nga kalig-unan (=^= "Mangel an Stabilität" (dts.))
di-kalig-unan (=^= "Instabilität" (dts.))
kawalay nga kalig-on
kawalay nga kapag-on
walay nga kalíg-on
walay nga pagkalíg-on
kahulagán (=?= evtl. nur regional/dialektisch benutzt: "Instabilität" (dts.);s.Lit.)
kahulagan
kahulág (=?= evtl. nur regional/dialektisch benutzt: "Instabilität" (dts.);s.Lit.) (=(google:) Maßnahme)
kahulag
 81)  wird für adverbalen Gebrauch gerne zerlegt in: "dili" + VERBFORM + "nga kompleto"
indi kompleto
indi-kompleto
di-kompleto
 82)  falls unfertig, ist DUMMY-Text von Cebuano (incl. Cebuano-Fußnoten; vergl. mit: [82Y], [83])
mit den Fragepronomen: "kinsa [="who" (eng.) = "wer" (dts.)] / ano [="what" (eng.) = "was" (dts.)], hier stellvertretend mit "ano" gilt:
0: Direkte Frage (üblich):

0.0: "ano" (=Fragepronomen) + "ang" [=DIR.] + (Personal/Possessiv-Pronomen als "sein"-loses Verbalnomen)
0.1: "ano" (=Fragepronomen) + "ang" [=DIR.] + (gebeugtes Adjektiv als "sein"-loses Verbalnomen)
0.2: "ano" (=Fragepronomen) + "ang" [=DIR.]) + (konj.Verbform als Verbalnomen)
0.3: "ano" (=Fragepronomen als Adjektiv]) + "nga" [= LINKER] + (Subjekt, z.B.: "welches Buch/Dokument/usw.") + "ang"[= DIR.] + (konj.Verbform als Verbalnomen) (+ "sa" [GEN.] + (weitere(s) Substantiv(e))
0.4: "ano" (=Fragepronomen) + "sa" [=OBL. als GEN.Marker] (+ "mga" [=Plural-Marker]) + (Subjekt, z.B.: "welches von den Büchern/usw.") + "ang"[= DIR.] + (konj.Verbform als Verbalnomen) (+ "sa" [GEN.] + (weitere(s) Substantiv(e))

1: Indirekte Frage ("kon" steht vor Fragepronomen, falls damit keine Frage eingeleitet wird; üblich):
1.1 (siehe 0.3): [Verb(alsequenz)] + "kon ano (nga)" + ... + [Verbalgruppe] (z.B.: er fragt/frägt, welche Blüte rot ist(/sei))
1.2 (siehe 0.4): [Verb(alsequenz)] + "kon ano sa" + ... + [Verbalgruppe] (z.B.: er fragt/frägt, welche von den Blüten rot ist(/sei)
1.3 (siehe 0.2): [Verb(alsequenz)] + "kon ano ang" + ... + [Verbalgruppe] (z.B.: er fragt/frägt, welche ... (??) ist(/sei)

Relativsatz-Einleitung (üblich):
2.1: [Subst.] + ", nga" + [Verbalgruppe] (z.B.: die Blüte, welche rot ist)

3: unüblich:
3.1: [Subst.] + "kon ano" (+ "sa") + ... + [Verbalgruppe] (z.B.: er fragt/frägt nach der Blüte, welche rot ist(/sei); entweder nach Muster 1: oder 2: übersetzen)
3.2: ("kon" +) ano" + "sa" [=IND.]

unklar, ob passend?? / ungeprüft!:
2.2: [Subst.] + ", hain sa" + [Verbalgruppe] (z.B.: die der Blüten, welche rot sind)
 82X)  Interrrogativ-/Frage-Pronomen:
diin [= "where" (eng.) = "wo" (dts.)]
tagadiin [= "where from" (eng.) = "woher" (dts.)]
san-o [= "when" (eng.) = "wann" (dts.)]
sin-o [= "who" (eng.) = "wer" (dts.)]
nga-a [= "why" (eng.) = "weshalb", "warum" (dts.)]
kamusta [= "how" (eng.) = "wie (sein)" (dts.)]
ano [= "what" (eng.) = "was" (dts.)]
paano [= "how" (eng.) = "wie (machen)" (dts.)]
paanoano [= "kamusta" (ilo.)]
pila [= "how much"/"how many" (eng.) = "wie viele" (dts.)]
ikapila [= asks the numerical order of the person = "der wie-vielte" (dts.)]
tagpila [= asks the monetary value of something = "How much is this beef?" (eng.) = "wieviel kostet dieses Beef" (dts.)]
 82Y)  Relativsatz-Einleitung:
[Subst.] + "kon diin" + [Verbalgruppe]
[Subst.] + "kon diín" + [Verbalgruppe]
[Subst.] + "kon hain" + [Verbalgruppe]
[Subst.] + "kon haín" + [Verbalgruppe]
[Subst.] + "kon kain" + [Verbalgruppe]
[Subst.] + "kon kaín" + [Verbalgruppe]
[Subst.] + "kon ano" + [Verbalgruppe] ("kon" steht vor Fragepronomen "ano", falls damit keine Frage eingeleitet wird)
[Subst.] + "kon anó" + [Verbalgruppe]
[Subst.] + "nga" + [Verbalgruppe]
 83)  VOKABELN: "for which", "wherefore" (eng.) = "für welch(en,e,es)", "wofür" (dts.):
"agod diin" (hil.) = ... (??)
"agúd (nga)" (hil.) = "(so) that", "in order that" (eng.) ["nga" kann ohne Bedeutungsverlust weggelassen werden; Lit. ]
"pára diin" (hil.) = "for those", "on behalf of those", "in order to those", "that those" (eng.)

"pára sina" [ERG/OBL] (hil.) = "for those", "on behalf of those", "in order to those", "that those" (eng.)
"para sinâ" [ERG/OBL] (hil.) = "für jene" (dts.)
hier unpassend:
"sa ikaáyo" (hil.) = "for good", "for benefit", "for welfare" (eng.)
"águd" (hil.) = "use", "usefulness", "utility", "advantage" (eng.)
"gani" (hil.) = "therefore" (eng.) = "dafür" (dts.) (s.Lit.)
"gani man, tungod sini" (??; hil.; s.Lit.)
"man" (hil.) = "also", "too", "as well as"; "well" (eng.) = "auch" (dts.) (oft dekorative Verwendung; s.Lit.)
"gani man" (hil.) = "therefore too" (eng.) = "dafür also" (dts.)
"tungud sini" (hil.) = "because of this", "therefore" (eng.) = "deswegen", "dafür" (dts.) (s.Lit.)
"tungud sina" (hil.) = "because of that", "therefore" (eng.) = "deswegen", "dafür" (dts.) (s.Lit.)
.., da Redensart: "sa tungúd siní gáně" (hil.) = "precesely for this reason" (eng.) (s.Lit.)
 84)  hayag
dayag
hilum
maathag
 84Q)  tatlo
3
 84R)  baylohan
gin-baylohan
islan
 84S)  yunit
unidad
isa
1
 84T)  oras
kaorason
kaoráson
kaorasón
takna
tákná
tion
panahon
tinion
 84U)  VOKABELN:
tagsa ka oras[84T]  (??) [="pro Zeiteinheit" (dts.)]
tagsa ka yunit[84S]  sing oras[84T]  [="pro Stunde" (dts.)]
tagsa ka yunit[84S]  nga oras[84T]  [="pro Stunde" (dts.)]
 84V)  ang ratio [=esp.Lehnwort]
ang rate [=eng.Lehnwort]
ang kantidad sa sustansia nga baylohan[84R]  sa tágsa ka oras[84U] 
ang kantidad sa sustansia nga amo gin-baylohan[84R]  sa tágsa ka oras[84U] 
 84W)  pagsuma
pagbilog
 84X)  dayag[84]  nga ... reak­syón[108] 
... reak­syón[108]  nga daw ginapakita sini
 84Y)  kahusay [="Ordnung", "Reihenfolge" (dts.)]
arasan [="Ordnung", "Reihenfolge" (dts.)]
kahimusan (??)
(pagsuma[84W]  sang mga) eksponente sang ekwasyon sang layi[84Z]  nga kadasigon sang reaksyon[108]  nga kemikal (hil.)
(pagsuma[84W]  sang mga) eksponente sang ekwasyon sang layi[84Z]  nga ratio[84V]  sang reaksyon[108]  nga kemikal (hil.)
 84Z)  kasugoan
kasogoán
layi [Lehnwort "ley" (esp.)]
 85)  bis-
makaduha-
 86)  DOPPEL-Nota: siehe [62]
para sa
tungod sa
bangod sa
 87)  naulot
intermedya [tl.Lehnwort?: ="intermediate" [Adj.] (eng.)]
sulod sang lang-at nga tion (=?=(wfw:) ...??)
 88)  kahimtangan[88X]  sa sulod sang lang-at nga tion[87] 
intermedya[87]  nga estado[88X] 
 88X)  situa­syón
kondi­syón
kahimtangan
estado
 89)  Anders als bei den Akkusativsprachen ist im Hiligaynon die Fallunterscheidung. Der Obliquus [="schräger Fall" / "schiefer Kasus"] steht meist für alle Fälle ausser dem Nominativ, welcher dem Direkt-Fall im Tagalog und dem Absolutiv im Hiligaynon entsprechen kann. Dem Ergativ im Hiligaynon kann der Indirekt-Fall im Tagalog zugeordnet werden. Im Numerus "Plural" folgt sein Marker "mga" direkt dem Kasus-Marker.
Zu Vergleichszwecken sind vorübergehend die Fall-Artikel für Cebuano gelistet. Im Detail:
S
p
r
a
c
h
e:
Num. DIR (tl.)
ABS (hil.)
NOM., AKK., DAT. (germ.)
IND (tl.)
ERG (hil.)
NOM., GEN. (germ.)
OBL (tl., hil.)
GEN., DAT., AKK., ABL. (germ.)
GEN (tl., hil.; germ.)
no-name name no-name name no-name name no-name name
Tl. [sg.] ang
'yung
iyong
si ng
n'ung
niyong
ni sa kay ng ni
[pl.] ang mgá
'yung mgá
iyong mgá
sina ng mgá
n'ung mgá
niyong mgá
nina sa mgá kina ng mga nina
Hil.[sg.] ang si sang (def.)
sing (indef.)
ni sa kay sang (def.)
sing (indef.)
ni
[pl.] ang mga sanday sang mga (def.)
sing mga (indef.)
nanday sa mga kanday sang mga (def.)
sing mga (indef.)
nanday
Ceb.[sg.] ang si sa ni sa (def.)
og (indef.)
kang sa (def.)
og (indef.)
ni
[pl.] ang mga sila si
silang
sa mga nila ni
nilang
sa mga (def.)
og mga (indef.)
kanila ni
kanilang
sa mga (def.)
og mga (indef.)
nila ni
nilang
Genitiv-"sang" (fett + kursiv), z.B: "Ingles sang Estados Unidos" (hil.) = "Englisch der USA" (dts.)
 90)  Vorsicht! Falsche Freunde (noch nicht verlinkt)
asetiko [=a: "Essig-" (dts.) = "acetic" (eng.) =/= b: "asketisch", "mönchsartig" (dts.)]
...
 91)  nga amo[47] 
ilabi
 92)  naga-unod
nagaunod
 93)  malulo
maalwan
 93Z)  alternative Wortfolge / Syntax [REGIE-Anweisung: SPAN-title überarbeiten !! ]:
Sa bu­lig[51]  sang[5X]  na-usisa nga mga pa­ra­me­tro nga ban­da, sang[5X]  istandard[14]  nga kag kalibrasyon nga mga espektro[101]  gikan[48]  sing[5]  mga pagtatakus nga inpra-pula sa mga sustansia, kon ano[82Y]  naga-unod[92]  sa H–O kag C=O nga bono[63]  nga mga grupo, duhá nga naka-­eks­per­yen­sya[12]  sa[5X]  isa ka im­por­tan­te nga pag­sak­dag[13] , ang me­to­do[9]  pa­ra[11]  sa in­pra-­pu­la (IP / IR) nga spek­tro­skó­pis­ko nga ob­ser­ba­syon[10]  nga mga re­ak­sion kag man[112]  ang in­ter­pre­ta­sion[8]   .
 94)  butang ?? [= "Ding" (dts.); dies zeigt, dass der Sinn von "penomenon" nicht verstanden wird]
penomenon
talan-awon [s.Lit.]
 95)  kinatuhayan ?? [=?=(eher:) "Unterscheidung (war)" (= "distinction" (eng.)) statt "Unterschied (ergab sich)" (= "difference" (eng.)]
tuhay ?? [=?=(eher:) "Unterscheidung (war)" (= "distinction" (eng.)) statt "Unterschied (ergab sich)" (= "difference" (eng.)]
 96)  [Präposition; "with" (eng.) = "mit" (dts.); + "sa" (vor unpers.Nomen): + "ni" od. "kang" (vor Personen), + " " (vor Pronomen im Objektiv-Fall, z.B. "kamino")] ungeprüft/überarbeiten!
(upod ??/) kaúpud[106]  sa bulig ... [="uban sa ..." (ceb.); "upod" (ceb.) =[Präp.:] "mit" (dts.) steht nicht ohne "sa", was man hier auch mit "mit" übersetzen könnte]
sa bulig ...
kaupod[106]  ang [="kauban ang" (ceb.)]
Anm.: falls der Satz mit Hilfe eines Instrumantal-Fokus-Verb im Instrumental-Passiv-Fokus formuliert ist, ersetzt der Marker "ang" vor dem "Instrument"-Objekt den Ausdruck "upod sa" durch "kaupod ang". Die Form "upod ang" wäre falsch.
 97)  paagi (nga ??) inprapula nga espektroskopiya [= "IR-spektroskopisch" (dts.)]
kaúpud[106]  sa inprapula nga espektroskopiya [= "mit IR-Spektroskopie" (dts.)]
 98)  pahina
pahi
páhi
pamihak
pamihák
panawong
panawóng
 99)  Sa sini nga + NOMEN (hil.) [diese Form entspricht "Sa niini + NOMEN (ceb.)", am ehesten der Filipino'schen Form "Sa" + NOMEN + "-(n)g"/"na" + "ito" [ABS./DIR.] (tl.)]
Sa sining + NOMEN (hil.) [selten]
Anm.: unklar, warum das Demonstrativpronomen in Tagalog "ito" im ABS-Fall, jedoch in Cebuano "niini" und Hiligaynon "sini" im ERG.Fall steht
 100)  folgende Affix-Operationen ergeben Verbpassiv:
gin-VERBSTAMM ("gin-" =synonym zu "-in-") [Gegenwart/Zukunft "wird", "werden"], z.B. ginusisa
in- + Vokalinitialer VERBSTAMM ("-in-" =synonym zu "gin-") [Gegenwart/Zukunft "wird", "werden"] oder [Vergangenheit "wurde", "wurden"], z.B. inusisa
1.Konsonant(VERBSTAMM) + -in- + (Rest(VERBSTAMM)) [Gegenwart/Zukunft "wird", "werden"], z.B. ...??
na- + VERBSTAMM
[Vergangenheit "wurde", "wurden"], z.B. nausisa
zur Zeit (Dez.2020) sind die Hiligaynon'schen Verb-Konjugationsregeln nur rudimentär bekannt; z.B. erzeugt der postpos. Zusatz "pareho" bei "inusisa" die Vergangenheitsform (unerledigt!!; siehe Lit.: TB_2020-12-21.html)
 101)  espektro
balangáw (s.Lit.)
 102)  napát-ud (s.Lit.)
napat-od
 103)  Provisorische Textablage (aus: http://104.236.169.62/ilonggo):
Die Konjugationen in Hiligaynon seien einfacher als die Konjugationen in Tagalog. Tagalog kennt 2 Konjugationstypen im Aktorfokus ("-um-", "mag-"), Hiligaynon dagegen nur 1 ("mag-").
In Hiligaynon haben alle Aktor-Fokus-Konjugationen unabhängig von der Root/Verbwurzel konstante Präfixe und keine root-zerlegendene Infixe. (?? wirklich ??)
Die Futur-Form der Hiligaynon'schen Aktor-Fokus-Konjugation = identisch mit dem Imperativ und dem Infinitiv (hierzu Diskrepanz/Fehler in anderer Lehr-Literatur [Prüfung unerledigt]).
 104)  ginaimbestigar [=Präsens-Passiv]
ginimbestigar [=Vergangenheit-Passiv]
 105)  106
isa ka gatus kag seis
isa ka gatus kag seys
isa ka gatus kag sixto
isa ka gatus kag anum
syen kag seis
syen kag seys
 106)  "(upod ??/) kaupod sa" + NOMEN (??)
"(upúd ??/) kaúpud sa" + NOMEN
mit: upúd [=VERB] (= "mitgehen", "mitkommen", "begleiten" (dts.))
Anm.: unklar, ob "(ka)upod sa" + NOMEN (hil.) als Ersatz für "mit" + NOMEN (dts.) geeignet ist (??)
Betonungswechsel (statt "ka-upúd"):
"kaúpud sa" (s.Lit.KVED-Body.pdf,S.226: "together with" (eng.) = "zusammen mit" (dts.))
"kaúpud sang" (s.Lit.KVED-Body.pdf,S.226: "together with" (eng.) = "zusammen mit" (dts.))
 107)  yábi
lyábi
liábe
 108)  reaksion
reaksiyon
reak­syón
 108Y)  reaksyon[108]  nga [=LINKER]
reaksyon[108]  sang [=GENITIV]
Anm.: diese GENITIV-Form ist geeigneter für Komponenten-Nomen (compound nouns, wie z.B. "Reduktionsreaktion", "Oxidationsreaktion") als die Verknüpfungs-Form [mit LINKER]
 109)  Chapter five (eng.)
kapitulo 5
kapitulo lima
 110)  mga lyábi[107]  nga púlong[111] 
mga dakű nga púlong[111] 
mga keyword
 111)  púlong
taga
tinaga
 112)  Aufzählung ("beides, {1} und {2}" = "sowohl {1} als auch {2}" (dts.)):
ang duhá nga ... [Verb(al(nomen)-sequenz)], ... [Substantiv_1-Sequenz] kag man ... [Substantiv_2-Sequenz]
pareho ... kag ...
... ?? [alternative Formen]
 113)  ekstra(ng)
dugang (nga)

Mga lyábi nga púlong
(keywords)[110] :
Detlef, Pagel, Giessen, 1992,
DHA, DKG, NADH, pH, pKa, RPE, ESR,
aktibasyón, alkaline, asetil, aseton, asido, askorbiko, bahin, balor, banda, bibrasyón, bis, bono, butanal, dehidro, deuterasyón, dipole, dissertasyón, duhaketo, ebolusyón, ekstinksyón, elektron, elektroniko, enerhiya, enol, espektro, espektroskópya, espektroskopisko, estado, grupo, guloniko, hidrasyón, hidrolisis, inaugural, inpra-pula, integral, intermedya, interpretasyón, iso, istandard, kahusay, kalibrasyón, karboniko, keto, koepisyent, konsentrasyón, kristal, malig-on, momentum, neutral, oksidasyón, oksihenasyón, okso, pagbuhin, paglibot, pagkadunot, pagkalíg-on, pagpalangurog, pagtatakus, pamukas, parametro, pildoras, pisiolohiko, ploresensya, porma, potometríya, produkto, radikal, reaksyón, redoks, redukton, rehiyon, resonansiya, saponipikasyón, singsing, solusyón, stok, sumaryo, tautomerismo, temperatura, titrasyón, titulo, walay,
Haftungsausschluss
Flag Counter
© drpagel.de Alle Rechte vorbehalten.